onsdag, juli 30, 2008

Cow Parade i San José 2008

Cow Parade, som började i Zurich för 10 år sedan och sedan funnits i olika städer runt om i världen, har pågått ett tag här i San José. Nu har jag äntligen gått runt och kollat och fotat många av de 120 korna som står utställda i stan.

Idén är att korna auktioneras ut och pengarna man får in går till välgörenhet, t.ex. till barnsjukhuset i San José. Jättebra idé tycker jag, konst till folket och pengar till de som behöver.

Det som är synd är att korna tyvärr inte lämnats ifred, lösa delar har stulits eller brutits av på vissa kor, så nu står korna i inhägnader vilket förstör intrycket lite.

Här är några av mina favoritkor. Jag gick runt en ganska regnig dag så man får tänka sig att de egentligen är ännu färggladare i solen. Fast det var skönt för mig, jag har nog aldrig orkat gå runt och se alla under brännande sol. :-)

Klicka på bilderna så blir de jättestooora.

En ganska så snorkig målarko vaktar entrén till Cow Parade i Parque Central.


Den här kon gillade jag eftersom den är så typisk costaricansk,
med kaffeplockare (kolla hur kons ben är deras jeansben),
natur och ett typisk litet hus på magen.


Så här dansar man som en ko...


Den här fint utsmyckade kon var den lilla tjejens favorit.
Hon stod där bra länge så hon fick vara med på bild. :-)


En taxiko! Så ser alla taxibilar ut här, röda med en gul triangel på dörren.


Vaca Negra, dvs namnet på coca-cola med vaniljglass.
Inte min favoritdryck direkt fast kon var ju kul.


En munter strippko med ordentliga gaddar.


Den här grodmutanten till ko skrattade jag gott åt när jag såg.
Den har halft tranformerats till Costa Ricas mest kända groda,
den rödögda bladgrodan.


Och sist men inte minst kommer ett par videor om Cow Parade här i San José.


Den här är från innan evenemanget invigdes och kan vara rätt kul för den som är intresserad av att höra hur spanskan låter här.



Och här är några av korna på plats, fina bilder med namn och musik.

måndag, juli 28, 2008

På tal om ingenting...

...så kan jag kan inte hitta min USB-sladd till kameran. Antingen har den gått och gömt sig ordentligt eller så har katten lyckats släpa ner den i en soppåse. Det skulle inte förvåna mig, här har vitlökspress, potatisskalare och annat smått och gott försvunnit, antingen för att aldrig hittas igen eller så dyker de upp så småningom under kylskåpet eller liknande. Jag hoppas sladden kommer till rätta snart så jag kan lägga ut lite nya bilder här.

...så har katten förresten blivit en riktigt tjuv. Han kommer gärna och ofta hem med små presenter i form av gummisnoddar, pennor, glasspapper och hårspännen. En gång kom han hem med en blå liten boll som det stod "Ricardos boll. Rör inte!" på. En annan gång kom han hem med en 1000-sedel. 1000 colones är bara två dollar så det är inte så mycket som det låter. Nästa gång får han gärna komma med 10 000 colones istället. Fast det är nog bara en önskedröm, det är snarare så att han kommer hem med små kackerlacks-presenter...

Tjuv? Jag!?

...så är det helgdag här idag, men ändå inte. Vi har en lag som säger att helgdagar flyttas till nästföljande måndag så att folk kan få en långhelg. Det blir lite knepigt ibland eftersom vissa företag flyttar helgdagen, andra inte. Så ungefär hälften av alla affärer och restauranger var öppna idag, till exempel.

...så var stora delar av min stad utan vatten i lördags. Man märker verkligen hur beroende man är av vatten när man varken kan duscha, tvätta händerna, spola i toaletten eller laga mat. Sen i söndags hade vi strömavbrott i några timmar så den här helgen kändes nästan lite som camping på hemmaplan.

...så har det varit ovanligt varmt de senaste dagarna. Det märks tydligt eftersom folk faktiskt kommenterar värmen. I vanliga fall pratar man aldrig om vädret, så säger någon något om det så innebär det att vädret är extremt på något sätt. Det är inte som i Sverige där man inleder samtal om hur vädret är idag/hur det var igår eller vintern 1987/hur det blir imorgon eller till sommaren.

...så är jag löjligt nöjd över att det finns så mycket palmhjärta (palmito) här. Jag tycker palmhjärta är jättegott och äter mer än gärna palmhjärtssallad. Man kan köpa på burk förstås men klart godast är såklart färsk palmito. Det smakar lite som kronärtskocka. Jag förstår inte riktigt vad de på Expedition Robinson klagade på. Palmhjärta är ju gott! :-)

Kycklingsallad med en massa palmhjärta
(de där långa vita sakerna).

fredag, juli 25, 2008

Ninas frågelåda #1

När man själv inte kommer på så mycket att skriva om kan man ju alltid hitta inspiration bland sökorden som folk har klickat sig fram till bloggen med. Här kommer ett litet urval av populära sökord.

nina i costa rica - Jo, det är jag. Välkommen!

ovanliga namn - Väldigt populärt sökord. Vill man lite inspiration till galna namn finns en lista över minst sagt ovanliga namn i Costa Rica här.

Nu har jag googlat mig till ännu fler i Latinamerika. Vad sägs om en Mac Donald i Panama (stackarn försöker få byta namn), en Yahoo i Mexiko (föräldrarna träffades visst på Yahoo!) och en Alka-Seltzer i Ecuador (det är som att döpa någon till Samarin i Sverige, fast värre ändå).

hur är vädret i costa rica under augusti - Rent generellt skulle jag säga alltid varmt, och sol halva dagen - oftast från morgonen och fram på dagen - och ett rejält djungelregn på eftermiddagen. Går bra att turista i, man kan göra saker från morgonen till framåt eftermiddagen och sedan slå sig ner på någon restaurang eller bar på eftermiddagen (på många turistorter har de Happy Hour på mat och dryck på eftermiddagen när det regnar). Tidig kväll brukar det sluta regna, i alla fall där jag bor. Vädret kan ju variera mycket beroende på höjd och var i landet man befinner sig.

costa rica väder januari - I januari är det finfint väder i större delen av landet. December-april är det "sommar" här, vilket innebär att med väldigt få undantag inte regnar alls. Så vill man ha garanterad sol från morgon till kväll är det en bra tid att åka. Å andra sidan innebär det även högsäsong - mer turister och högre priser. Just i januari har skolorna sommarlov vilket innebär att det kan vara rätt fullt på många turistorter, så jag brukar föredra att resa i slutet av februari och i mars istället. Men så är jag ju också en sån som gärna vill ha minst 200 meter strand för mig själv.

costa rica pengar - Min favorit bland sökorden. Vilken bra idé att skriva om pengarna, det får bli ett eget inlägg när jag lyckats samla ihop alla sedlar och mynt till en fotosession. :-)

Ni som googlar er hit för info om Costa Rica kan ju alltid ställa frågor om allt möjligt i kommentarerna också, så svarar jag så gott jag kan.

Denna trafik...

Det finns väldigt mycket jag gillar här i Costa Rica, men trafiken är inte en av dem. Folk kör verkligen inte lika lugnt och laglydigt som i Sverige. Många trafikregler tas med en stor nypa salt (eller så följs de inte alls av de som mutar till sig ett körkort istället för att gå på körskola).

Själv har jag inget körkort och kan verkligen inte tänka mig att skaffa det här heller, hur billigt och enkelt det än är. Jag tror inte jag skulle komma många meter utan en helkvaddad bil. Så jag är ingen expert på trafikregler, men till och med jag kan se hur galet folk kör:
  • Byta filer hur som helst? -Inga problem.
  • Köra vid rött ljus? - Har man chansen så!
  • Gasa på när någon försöker gå över vägen? - Yiiihaaa!
  • Göra galna U-svängar? Går ju snabbare så...
  • Använda blinkers? - Varför det!?
  • Köra full? - Vadå full? Jag drack ju bara ett X antal öl.
osv...

Man ser rätt många bilar med småskador här och var, och det är ju inte så konstigt. Konstigare är att det ändå (i mitt tycke) är så pass få olyckor i förhållande till hur folk kör. Jag har aldrig varit med om någon olycka här och faktiskt inte sett så många heller*.

Det finns en lag här som säger att man inte får flytta på fordonen förrän både trafikpolis och utredare från försäkringsbolaget INS** kommit på plats och skrivit rapporter. Det gäller alltså även om det bara är en liten småkrock då man egentligen skulle kunna flytta bilarna åt sidan så att andra kan komma fram.

Naturligtvis ställer den här lagen till med lååååånga bilköer vid bilolyckor. En gång fick vi vänta i 3 timmar mitt ute i djungeln på att trafikpolis och försäkringsutredare skulle skriva sina rapporter så att bärgningsbilen kan göra sitt och vi andra kan åka vidare.

Fast det är förstås inte lika illa som för en bekant till mig. Han och familjen skulle hälsa på några släktingar (vanligtvis en resa på ca 5 timmar) men det var en stor olycka på vägen dit. Och eftersom det bara fanns en fil i varje körriktning och bilköerna växte sig längre och längre tog det väldigt lång tid innan trafiken flöt på igen. 14 timmar, för att vara exakt.

Tänk att sitta mitt ute i ingenstans i 14 timmar, utan mer mat eller vatten än det man råkar ha i bilen. Den mesta av tiden var åtminstone under natten, mitt på dagen hade det nog blivit väldigt jobbigt utan mycket vatten.

Mina futtiga 3 timmar i djungeln är ingenting i jämförelse. ;-)

*Fast om man jämför med i Sverige har jag nog sett rätt många ändå. Småkrockar här och där, en och annan lastbil vid vägkanten osv.
**INS är det enda försäkringsbolaget här i landet.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Jag passar på att avsluta med ett par videor som visar de största farorna för oss fotgängare: bilar som kör mot rött vid övergångsställen och motorcyklister som kör precis som de vill.



Här är bilar som kör mot rött. Tro mig, jag litar aldrig på att det är rött, man måste se sig om ordentligt också...



Här är alla galna motorcyklister. Ibland där jag går över gatan finns inget övergångsställe utan man får gå över när det bildas bilkö vid rött ljus (ja, bilarna stannar faktiskt på vid stora korsningar). Då får man liksom kika fram innan man går mellan bilarna så det inte kommer en motorcykel och kör över en. Ett tips till framtida Costa Rica-resenärer. ;-)

fredag, juli 18, 2008

På högre höjder

Man skulle lätt kunna tro att ett land som Costa Rica är sådär tropiskt, varmt och fuktigt som ett land så nära ekvatorn ska vara. Med bananer i klasar, hängmattor, turkost hav och palmer med stora kokosnötter.

Så är det ju också, i många delar av landet. Fast åker man upp på lite högre höjd förändras klimatet och vegetationen drastiskt.

Tidigare bodde jag ganska högt upp (minns inte exakt hur många m.ö.h.) och aldrig har jag frusit så mycket. Det var så kallt och rått och blåsigt under de kallaste månaderna (december & januari). På nätterna då vinden ven och blåste in genom otäta vrår låg jag under minst ett par täcken med min svenska vinterjacka på. Med luvan uppdragen över huvudet.

Det här är en bild på landskapet ovanför Cartago, jag skulle gissa på lite över 2000 m.ö.h. Däruppe är det ganska kyligt och rått, även på dagarna. Jag tycker det är fint där, med utsikt över ett landskap som liknar ett stort grönt lapptäcke och med moln under sig.


Där odlar man mycket potatis och lök. Kan tänka mig att de trivs bra i det klimatet. Cartago-bor går under smeknamnet "potatisar" förresten. Vi Heredianer är "blommor". :-)

Potatis och lök till salu längs vägen...

onsdag, juli 16, 2008

Ordlös Onsdag - Inte SL direkt...


Fler deltagare finns hos vikarierande Ordlös Onsdag, Betraktelser från omvärlden.

UPPDATERING: Som Anne-Marie i USA påminde mig om, så har jag faktiskt lagt ut en massa andra bilder på bussarna i Panama, här.

tisdag, juli 08, 2008

onsdag, juli 02, 2008

Min resa till Arenal

Det har inte blivit mycket skrivet på senaste tiden här... Anledningen till det är en blandning av tidsbrist och brist på inspiration. Det har inte hänt särskilt mycket den senaste tiden.

Så för att få lite inspiration att skriva igen tänkte jag visa upp några bilder från ett av de populäraste turistmålen här i Costa Rica, vulkanen Arenal. Den är en av världens mest aktiva vulkaner och otroligt imponerande. Den senaste tiden har den dessutom varit mer aktiv än vanligt, så folk har vallfärdat dit för att lyssna på rökexplosioner och fallande stenbumlingar och se glödande lava rinna utför sluttningarna.

Jag har åkt till Arenal två gånger och båda gångerna har jag bott i en liten stad vid foten av vulkanen, La Fortuna (som är väldigt turistig måste jag säga). Bilden är tagen i parken mitt i stan, som är ovanligt fin, grönskande och välskött för att ligga i Costa Rica. I bakgrunden ser man vulkanen skymta.

Utbrotten sker på andra sidan vulkanen, så vill man se glödande lava får man bege sig dit, antingen med egen bil eller guidat. Vi åkte dit en kväll och fick gå på nattvandring med ficklampor, genom skogen och ut på lavafältet. Därifrån (om man har tur - ibland är det för molnigt) ser man lavan som rinner utför vulkanen. Häftigt!

Den här bilden är tagen på väg upp till Arenal. Tyvärr har det byggts en massa stora, dyra hotell i området, men lite orörd natur med betande hästar fanns det ändå...

Om man inte har bil eller vill åka på guidad tur kan man välja att ta morgonbussen upp till nationalparken. Det blir jättemycket billigare, men en hel del traskande också. Det går en buss tillbaka på eftermiddagen tror jag, fast den missade vi så vi fick lifta hem på kvällen.

Den här överkörda ormen träffade jag på under promenaden. Det är det närmaste jag någonsin kommit en orm här i Costa Rica, men det räcker så. Rys.

Jag är ju minst sagt sparsam med bilder på mig själv här på bloggen (helt medvetet) men här är jag, svalkandes fötterna i en bäck som rinner nära lavafältet. Det var en jättevarm dag så det var helt underbart!

Fast egentligen ville jag ju ner till Arenalsjön för att bada. Det är den som skymtar på bilden.

Vi gick och gick hela eftermiddagen för att hitta en stig ner dit (tro mig, att försöka ta sig genom djungelsnåren här är nästan omöjligt. Om man inte har en machete med sig förstås.)

Arenalsjön är konstgjord. Där den i dag ligger låg några byar tidigare, som de helt enkelt flyttade på. Nu används Arenalsjön som vattenreservoar och står för största delen av landets energiförsörjning.


Här är Arenal mitt under en rökexplosion. Synd att bilden inte kommer med ljud, för det dundrar på rejält! :-)

Och sist men inte minst kommer en bild från Baldi Hot Springs. För naturligtvis finns det mer att göra än bara beundra vulkanen. Det finns flera ställen med varma källor, den mest kända är nog Tabacón. Fast Tabacón är rätt dyrt tyckte jag, så vi besökte Baldi istället. För 20 dollar får man en heldag där och det är riktigt mysigt att slappa i de olika varmvattenbassängerna.

Det finns ett par vattenrutschkanor också. Jag åkte i en av dem... en gång. Jag borde anat oråd när skylten sa att man åkte på egen risk och när badvakterna sa "Se bara till att sitta upp så det inte går för fort, då går det nog bra."

Tjena. Det var omöjligt att hålla sig sittande och mitt i vattenrutschkanan gick det så fort att man flög upp ett par decimeter i luften och landade med en smäll. Så här i efterhand var den rätt kul, adrenalinet flödade i alla fall, men en gång får nog räcka. :-)

Jag har tidigare skrivit om Arenal här, med mer info om vulkanen och nationalparken.

Sist men inte minst vill jag passa på att tacka för fina mail jag har fått på sistone. Jag har haft fullt upp men svarar på dem allt eftersom.

Ordlös Onsdag - Vulkanen Arenal


Fler bidrag hittar du hos vikarierande Ordlös Onsdag, Krokofanten.