Sjukdomsgnäll och apoteksfunderingar

Sådär, nu är jag på benen igen. De senaste två-tre veckorna har jag åkt på en rejäl förkylning, inte bara en utan tre gånger på rad. Samtidigt hade jag alldeles för mycket att göra, så all fritid har gått åt till att sova, sova, sova... Fast idag mår jag mycket bättre, det är första dagen på en evighet som jag vaknade utan dundrande huvudvärk. Jippi!

Att sova brukar vara min dundermedicin mot förkylningar. Har jag tid så lägger jag mig helt enkelt i feberkoma i en dag eller två så blir jag frisk fort. Det är ju vad jag alltid hört i Sverige, att man går hem och lägger sig och dricker mycket vätska. Kanske tar en alvedon och några halstabletter.

Här tycker de att jag är helt knäpp som inte kurerar mig (och den här gången kanske de hade rätt eftersom jag aldrig blev frisk?). Är man minsta sjuk ska man naturligtvis bege sig direkt till apoteket för medicin mot alla symptom. En gång gav jag med mig och kom hem med var apotekaren sa var den kända kombinationen: antihistaminer mot nästäppa, antiinflammatoriska piller mot muskelvärk, sömngivande teer som man blir helt groggy på och halstabletter som domnar bort hela munnen och halsen.

Apotek finns i nästan varje gatuhörn här och de säljer allt möjligt från mediciner och hudvårdsprodukter till smink, hårspännen, läsk, chips och cigaretter (!). Men det som skiljer sig mest från Sverige är att man på apoteken här kan köpa receptbelagda läkemedel utan recept (visserligen olagligt, men ingen bryr sig), samt valfritt antal piller.

Visst kan man köpa en hel förpackning, men det är vanligare att man köper tre piller av en sort, fem av en annan och nio av en tredje. De bryts av från öppnade förpackningar och sedan får man alla i en liten påse. Som en påse färglatt lösgodis, ungefär. Det är inte så konstigt egentligen, många har inte råd att köpa en hel förpackning utan köper så mycket de behöver för de närmaste dagarna och köper mer senare.

Vissa apotek har en egen apoteksdoktor och för min egen del tycker jag är bra. Om jag till exempel får öroninflammation (vilket jag har haft typ 1000 gånger i mitt liv och vet precis vad det är när jag får det) så är det ju otroligt praktiskt att kunna gå till apoteket, ha en snabbkonsultation med läkaren och traska därifrån med medicin istället för att vänta i många smärtsamma timmar på en tid på vårdcentral för att träffa en läkare i två minuter innan jag får min kåvepenin.


När jag nyss kommit hit var jag stammis på apoteken. När jag går tittar jag mig gärna omkring, på folk och blommor och blad. Lite som tjuren Ferdinand, fast gåendes. Här kan man glömma det.

Det gäller att ha koll på trottoaren istället för trottoarerna är så ojämna här. Jag glömde bort det hela tiden och har tappat räkningen på hur många gånger jag har slagit i mina stackars tår på ojämna cementblock och diverse pinnar och stenar som sticker upp. Så var och varannan dag dök jag upp på apoteken i stan, haltandes med blodiga tår och köpte mig ett par-tre curitas (plåster). Inte konstigt att det var ett av de första orden jag lärde mig här!?

Nu händer det inte lika ofta, även om jag måste erkänna att jag nyligen slog i foten igen på trottoaren. En tå är fortfarande alldeles svullen och ful, fast det gått 10 dagar. (Kanske borde ta en sväng förbi apoteksdoktorn och kolla upp?) Som tur var hade jag riktiga skor på mig, med sandaler på hade jag nog bara haft slamsor kvar av tårna. ;-)

Jag tror jag får ta och fota lite trottoarer och visa upp här!

Ragga på nybörjarspanska

Snubblade över den här videon, One Semester of Spanish - Love Song*, om hur det skulle låta om man försöker ragga lite med en termins spanska i bagaget. Jag skrattar igenkännande för visst är det så att det första man lär sig är Ett två tre... Hur gammal är du? Var är toaletten? osv. Med bara de fraserna i bagaget kommer man kanske inte så långt... :-)

När jag kom hit hade jag en ganska gammal spanskabok med mig som kanske inte var så pedagogiskt upplagd. Siffror hittade man inte förrän efter flera kapitel, och viktiga saker såsom ja, nej, tack, Var ligger...? och Hur mycket kostar..? och liknande dök inte upp förrän i slutet av boken.

Däremot tog man upp "viktig" vokabulär såsom artículos de mimbre redan på första sidan. Jag minns att jag blev irriterad över att de tog upp sånt redan i första kapitlet istället för viktigare ord, så pass irriterad att jag aldrig kommer att glömma vad korgarbete heter på spanska.

*Den har spansk undertext, och självklart ska det vara casa roja istället för casa rojo i texten.

Ordlös onsdag - Vulkanen Irazú

Fler deltagare hittar du hos Nejma i Marocko.

Äggmannen och andra försäljare

Minst en gång om dagen kommer det förbi försäljare på min gata. De går runt och knackar med ett mynt mot alla portar och ropar ¡Upe, uuuupe! för att man ska komma till porten. Ofta säljer de frukt och grönsaker, men även små mattor, sopkvastar, hårspännen eller hemlagade empanadas och liknande.

Nyss var det en kvinna här som sålde mango, guayaba och avokado, och jag brukar passa på att köpa lite. Dels är det ju faktiskt väldigt praktiskt och dels tycker jag att man kan kosta på sig några kronor till dem som går runt i värmen och släpar på tunga korgar hela dagarna.

Ett par gånger i veckan kommer äggbilen förbi. Det tycker jag inte är riktigt lika kul. Ofta kommer den vid sextiden på morgonen så man väcks av en hög knastrig högtalarröst som ropar att nu är äggen här!

Jag är inte den som kastar mig ut vid den tiden på morgonen för att köpa 30 ägg, men jag kan tänka mig att äggbilen är populär bland hemmafruarna. Här vaknar man ju väldigt tidigt, ungarna börjar skolan redan klockan sju så vid sextiden är ju hela familjen vaken sedan länge och vill gärna ha ägg till gallo pinton...



Här är en video på äggbilen som kommer skränandes. Tänk dig att den åker upp och ner, fram och tillbaka i kvarteret i ottan... Och när man väl somnat om tar den en runda till. ;-)

På tal om ägg förresten så säljs ägg rumstempererade här. Eftersom jag bara hade sett kylda ägg i affärerna förut var jag lite skeptisk i början, men inte längre. Jag köper jämt rumstemperarade ägg nu och varken jag eller någon jag känner har blivit dålig en enda gång. Där ser man.

Veckans topp tre

Här på bloggen har det inte hänt mycket den senaste tiden. Delvis för att internet fortfarande inte vill vara kompis med mig, och delvis för att det faktiskt inte hänt mycket i mitt liv heller...

Så om jag ska sammanfatta de senaste dagarnas tystnad så är det här nog det mest spännande som hänt: (Ni som googlat er hit för info om Costa Rica kan nog sluta läsa nu.)

• Veckans utflykt feat. Satan aka Kisse
  

Jag och Kisse åkte till veterinären för en vaccineringsbooster. Jag har alltid haft samma veterinär till honom, Dr Oscar - en mustaschprydd muntergök som jag gillar jättemycket. Dessutom kan han engelska och det är rätt skönt att försöka prata om allvarliga kattgrejer på spanska.

Dagens första roliga var nog då han skulle ge Kisse avmaskningspiller med en pincett men katten bara gjorde stora skutt och krumbuktade sig så pillret flög ut över hela mottagningen, gång på gång. "Aaaaah, very strong cat!!" skrockade Dr Oscar och gav honom en spruta istället.

Dagens andra roliga sak var när jag träffade på en bekant, med Kisse i transportburen. Hon tittade in, ryckte tillbaka och gjorde nästan korstecknet när hon såg honom, svart och grönögd som han är. Satan, häxor och sju svåra år var väl vad hon tänkte. Men så har hon ju en stor affisch på Juan Pablo II på kylskåpet också.

Tänk då hur rädd hon hade blivit om hon sett honom i mörkret...

• Veckans bästa: Baguettino caprese

I veckan har jag upptäckt mitt nya favoritfika: Cappuchino med ett par Baguettino Caprese på Spoon. Allvarligt, när ris, bönor och tortilla står en upp i halsen finns det inget godare än tomat, mozzarella och färsk basilika... Jag får lägga band på mig själv för att inte gå dit varje dag, då undrar de väl vad jag är för en knäppis. Eller förresten, det finns ju två Spoon-restauranger i stan. Då kan jag ju alternera! Yes!

• Veckans sämsta: Sopbilens tidiga framfart

Att sopbilen passerade förbi här idag mycket tidigare än vanligt så jag inte hann ut med soporna. Jättemysigt att ha dem kvar här tills på tisdag. Jättemysigt.

Eller så får jag väl ge mig ut och söka efter en gata i närheten där sopbilen ännu inte passerat och släpa dit soporna. ;-)


Så här ser det ut när sopbilen kommer två gånger i veckan. De där killarna har verkligen inte världens lättsammaste jobb, tänk att SPRINGA efter sopbilen hela dagen och samtidigt försöka få med alla stora, tunga (ibland läckande) sopsäckar... De flesta dessutom utan handskar på händerna.