I Costa Rica gör man precis som mormor alltid sagt att man ska göra varje dag - "äta en ordentlig frukost så man står sig hela dagen". Men istället för mormors gröt äter man gallo pinto till frukost - en blandning av ris och bönor, kryddad med koriander, hackad lök och paprika och gärna en sås liknande Worcestershiresås. Till gallo pinto serveras ofta ägg, rostat bröd, kaffe och juice. Vill man lyxa till det kan man äta lite korv till också.
Innan jag åkte hit var det svårt att tänka sig att äta ris och bönor till frukost. Det gör jag visserligen inte särskilt ofta heller, men jag har absolut ingenting emot det. Folk omkring mig äter det jämt, på alla sodas (små matställen) serveras gallo pinto i alla dess former.
Ris och bönor, det är alltså vad folk äter varje dag. Och inte bara en gång om dagen, utan två eller tre. Minst. Lunchens motsvarighet till gallo pinto är casado: ris, bönor (fast var för sig och inte ihopblandade), någon form av kött, sallad och ofta platanos (stora matbananer som steks och smakar sött och gott).
Att vi inte äter bönor särskilt ofta i Sverige har nästan alla jag pratat med väldigt svårt att förstå. De tittar klentroget på mig och frågar: "Men... vad äter ni då!?"
2 kommentarer:
Hej gumman!
Mormor blir glad att du äter ordentligt.
Många kramar mamma
Hej Nina! Här sitter jag och tränar på Mallas dator. Jag skall
få gå på en datakurs. Här är det
3-i dag. Jag ser att du ser ut att må bra. Ha det bra Kram Eva.
Skicka en kommentar