Till er som kommenterat och mailat

Jag ber så mycket om ursäkt till er som kommenterat och mailat mig under de senaste veckorna och inte fått svar.

Jag brukar få all mail till min bloggmail som sedan vidarebefodrar till min vanliga mail... trodde jag. Tydligen har många mail hamnat i bloggmailens smapfilter (tillsammans med diverse skumma erbjudanden) och har därför inte nått mig. Om ni mailat och inte fått svar, maila gärna igen! Från och med nu kommer jag kolla min mailblogg direkt.

Om kommentarerna, jag kan inte kommentera. När jag försöker fryser webbläsaren och jag blir tvungen att stänga ner den. Jag ska testa att installera en annan webbläsare. Någon annan som haft samma problem eller är det Bloggers hämnd på att jag inte bloggat på länge?

*UPDATE*

Nu kan jag äntligen läsa och skriva kommentarer igen! Hämtade hem en ny version av Firefox så funkade det utmärkt! Yes! Och till er som mailat, jag har hittat igen en del mail i spamfoldern, mailar tillbaka allt eftersom.

Julmånaden i Costa Rica

I Sverige är det redan 2008, men här är det drygt 4 timmar kvar av 2007.

Många andra bloggare sammanfattar året 2007 en dag som denna, jag som inte skrivit på länge passar på att sammanfatta december istället.

Julmånaden är minst sagt annorlunda här än i Sverige. Istället för advent, pepparkakor, kallt och mörkt och stearinljus är december en månad av festligheter här. Det är den första "sommarmånaden", vilket innebär att det nästan helt slutat regna och det istället blir kyligare och soligare. Det är lite som i Sverige på våren, folk lyser upp och njuter av de soliga eftermiddagarna.

Julfestligheterna här invigdes helgen före advent med Entrada de Santos y Desfile de Boyeros, en parad av oxar dragandes på traditionellt målade kärror genom huvudstaden. I år var över 3000 med och visade upp sina oxar och kärror. Här är ett urval av alla jag såg:

Den andra stora paraden i december är Festival de la Luz, Ljusfestivalen, den 15 december, med dans, musik och karneval i timmar... Här är en video med stillbilder därifrån.



Under de två veckorna före jul var det verkligen kaotiskt här. I december får de flesta sin aguinaldo, julbonusen, som består av en hel månadslön extra. Dessutom har många semester över jul. En bekant till mig sa att kombinationen dubbelt så mycket pengar och hälften så mycket jobb gör ticos galna, och lite sanning i det ligger det nog. Det var nästan lönlöst att ge sig ut i trafiken eller i affärer. Fast å andra sidan, julrusch har vi ju i Sverige också...

Julen firar folk här med sina familjer, vad man äter varierar lite men ett MÅSTE är tamales, en majsblandning med grönsaker och kött (eller vegetarisk) inlindad och kokad i bananblad. Många jag känner berättar att i början av december gör de flera hundra tamales och fyller kylen med dem, sen äter de dem till frukost, lunch och middag tills de tar slut. Själv nöjer jag mig med ett par i veckan.



Vi gjorde svensk julmat i år, eller åtminstone så mycket vi kunde få tag på här: skinka, köttbullar, prinskorv, rödbetssallad, julost (!) - och knäckebröd och strömming i exotiska såser såsom mango. Till det "ginger cookies" som såg ut som pepparkakor men smakade vanliga kakor, och costaricansk julkaka förstås. Och sist men inte minst - glögg! Jag hittade ett recept på glögg hos Saltistjejen (och tog mycket mer av alla kryddor än det skulle vara måste jag erkänna) som blev helt otroligt gott! Tack för det, du räddade min jul!

På annandagen var det dags för El Tope, den årliga hästparaden genom San José. Det är väldigt populärt och jag stod så långt bak i folkmassan att jag inte fick några bra bilder, men här är en video därifrån.



Nu bär det av till fler festligheter... till Zapote, där de har tivoli, massa mat, uppträdanden, många fester, tjurfäktning (fast utan matadorer, tjuren jagar folk - inte tvärtom) och fyrverkerier.

Gott nytt år till er allesammans!

(Och ett särskilt gott nytt år och en god jul i efterskott till Alva och hennes pappa som kommenterar så fint och jag svarar så sent...)

Roliga grejer #1

Bland det roligaste i affärerna här är att man kan hitta produkter som man aldrig sett förut, oavsett om det är konstig mat eller konstiga märken.

Mitt senaste fynd är ett rengöringsmedel som ser ut som rengöringsmedel oftast göra. Med ett namn som "Bukett" och lite blommor på etiketten.

Fast namnet på produkten...

.
.
.
.
.
.

Nu blir det blomterror hemma hos mig!

Mat och dans på kulturdagen

Nyligen var jag på en kulturdag anordnad av Museo Nacional de Costa Rica. Förutom de vanliga utställningarna av landets historia fanns där även traditionell mat från de andra länderna i Centralamerika och självklart också barn som visade upp folkdans och orkestrar som spelade.

Några som väntar på sin tur att dansa...

De mystiska runda stenarna har fått hattar...

Jag ser knappt skillnad på kaktus och tussilago, men är inte de stora gulgröna växterna i museets trädgård samma som vi har som krukväxter i Sverige?

På museet finns ett fjärilshus med 20 olika fjärilssorter. Här är en av dem.

Det vankades även mat från olika länder. Riktigt kul att gå runt och smaka på allt!

Goda pupasas från El Salvador, majstortillas fyllda med ost eller kött.

Utsikten från museet. En massa folk hade samlats för att inte missa...

...paraderna. Ingen fest utan parad!

Mobiltelefoni i Costa Rica

Jag har fått en del mail från folk som ska till Costa Rica och undrar om man kan ta med sig sin mobiltelefon hit.

Att som i Sverige kunna gå in på Pressbyrån och köpa ett kontantkort är tyvärr en önskedröm. Här i Costa Rica är det monopol på telefoni och kontantkort existerar inte alls.

Vill man ha ett costaricanskt nummer måste man först ha uppehållstillstånd, och sedan får man snällt ställa sig i kö hos ICE och vänta... och vänta... Det finns aldrig tillräckligt många abonnemang att dela ut, och utdelning sker några gånger per år. Jag känner folk som efter ett par år fortfarande väntar.

Vad har man då för alternativ som turist?

1. Ta med sig sin egen mobiltelefon

• Man bör börja med att kolla med sin mobiloperatör om de har avtal med ICE. Enligt den här länken finns det några svenska operatörer som har det. Kolla noga vilka priser det är som gäller för att inte åka på en hög räkning.

• Sen måste ju själva mobilen funka här också. Costa Rica kör på GSM 1800 MHz. Själv åkte jag hit med en gammal Nokia 3310 i bagaget och hade inga problem att använda den med ett lånat costaricanskt abbonemang.

• Till sist, moderna laddare bör klara 110 V som vi har här, men en adapter är nödvändig eftersom uttagen ser helt annorlunda ut. Jag köpte en reseadapter på Clas Ohlson, ganska stor och otymplig men funkar bra. Det finns säkert mindre/billigare att köpa, både i Sverige och i Costa Rica.

2. Hyra en mobiltelefon

Många turister väljer att hyra en mobil under resan. Jag vet inte vilka de bästa företagen är, men ett par länkar hittade jag:

http://www.cellphonescr.com/rates.html

http://www.costaricacellularconnection.com/

Här är allmän info om att hyra en mobiltelefon:

http://www.destination360.com/central-america/costa-rica/costa-rica-cellular-phone-rental.php

Det kan vara värt att googla runt lite eftersom priserna verkar skilja sig en hel del. Många företag har olika planer, om man bara vill kunna ta emot internationella samtal, själv kunna ringa internationella samtal osv. Om du ska till väldigt avslägnsa platser så ha det i åtanke när du väljer företag för att försäkra dig om att de har service i de områdena.

3. Klara sig utan mobiltelefon

Det är säkert svårt att tänka sig att det går - men det gör det.

• För att själv ringa till familj och vänner i Sverige finns Skype som ett bra alternativ. Här finns billiga internetcaféer (ca 4 kr/h i huvudstaden men dyrare på turistorter) att gå till. Man kan även köpa internationella telefonkort här att ringa med.

• Om man vill kunna nås från Sverige är det lite knivigare. Skype har en tjänst som heter SkypeIn, där man får ett svenskt telefonnummer där man kan nås (men så vitt jag förstår måste man antingen vara online eller vidarekoppla till annan telefon) och en röstbrevlåda. Jag har inte provat de här tjänsterna själv ännu, någon annan som har erfarenhet av dem?

• Om man vill ha mobiltelefonen för att ringa lokalsamtal för att boka hotell. turer o.d. kan man använda sig av alla telefonautomater istället. Här vimlar det av sådana och det är jättebilligt att ringa. Man kan antingen använda mynt eller lokala telefonkort som säljs överallt. Om man bor på hotell kan man naturligvis få hjälp där med sådana samtal.
  
  
  

Bildgåta #2

Vad är det här för något?

(Alltså den där runda rödrosa saken, pälstussen längst ner i bild är katten.)

Whitewater rafting i floden Pacuare

Något som jag absolut skulle rekommendera att man gör i Costa Rica är att prova på whitewater rafting. Det kostar lite, men är en helt oförglömlig upplevelse.

Jag har gjort det två gånger nu, båda gångerna i floden Pacuare, men med olika företag. Pacuare ska vara en av de fem bästa floderna i världen för rafting, dels på grund av den vackra naturen och dels på grund av att de snabba forsarna, rapids, håller riktigt hög klass.

Jag har åkt på dagsturer där det tar mellan 3 och 6 timmar att ta sig en sträcka på ca 30 km ner för floden, beroende på hur högt vattnet är.

Man kan även åka på två- eller tredagarsturer där man bor i lodges längs floden över natten och stannar till längs floden för att vandra i regnskogen eller bada i vattenfall. Det är definitivt något som jag vill göra i framtiden.

Vyn på väg från San José till Pacuare...

Lite frukost för att ladda upp inför raftingen

Floden Pacuare är omgiven av regnskog...

...som förutom lite bebyggelse och några broar som leder till reservat är helt orörd

Här är floden Pacuare. I lugna vatten kunde man ligga och flyta medströms

Det fanns många vattenfall längs floden som man kunde paddla in sig under och få sig en dusch

Som här, vid vattenfallet Huacas

Vi åkte en Class III/IV-tur, med fem häftiga rapids. I början var alla försiktiga, men det tog inte länge innan alla paddlade allt de kunde för att det skulle gå ännu snabbare utför

Det var som att åka bergochdalbana, fast på vatten...

...riktigt blöt blev man också!

Höst för en dag

Imorse vaknade jag till smattret av regn på plåttaket. Det är första gången det hänt på en evighet. Det var ett riktigt ruskväder, regn och kalla vindar.

Jag blir alldeles lycklig. Dörren står på vid gavel för att släppa in den kyliga luften och jag sitter här med både strumpor och långärmad tröja. Det känns som höst och är hur mysigt som helst. Får nog passa på att fixa lite te och tända några värmeljus, för vem vet när hösten kommer tillbaka igen. Jag slår vad om att imorgon bitti lyser solen från en klarblå himmel igen, precis som det brukar vara.

Jag är inte den enda utlandssvensken som saknar hösten ibland, bland annat har Annika i Virginia har beskrivit längtan efter den svenska hösten väldig bra.

Folkomröstning om CAFTA (TLC) i Costa Rica

Idag hölls en folkomröstning i Costa Rica om frihandelsavtalet CAFTA (eller TLC som det kallas här) som skulle innebära fri handel med USA. Detta är en fråga som debatterats under de senaste fyra åren och delat invånarna i två läger.

Kort sammanfattat skulle ett frihandelsavtal innebära att marknaden i Costa Rica öppnas, på gott och ont. I dagsläget är både telekommunikation (ICE) och försäkringssektionen (INS) kontrollerade av staten och om avtalet skrivs under kommer utländska företag kunna konkurrera med dessa, vilket motståndarna menar kommer försvaga tryggheten i landet. Motståndarna menar även att marknaden kommer att översvämmas av billiga, massproducerade jordbruksprodukter från USA, vilket skulle vara förödande för landets bönder. "Sälj inte fädnerslandet!" säger motståndarna.

Förespråkarna, med president Oscar Ariás i spetsen, menar att det är dags att landet öppnar sin ekonomi och att fri handel är nödvändigt för att skapa bättre förutsättningar i samhället och utveckla landet. Många av landets företag är helt beroende av export och många amerikanska företag har etablerat sig i landet och ger många arbetstillfällen. Guatemala, El Salvador, Honduras, Nicaragua och Dominikanska republiken har redan skrivit under avtalet så Costa Rica är det enda landet som inte gjort det. "Säg ja till möjligheterna!" menar förespråkarna.

De jag känner är positiva till förslaget. Äntligen, säger de, försvinner det statliga monopolet. Folk vill ha konkurrens på marknaden. De har tröttnat på att vänta månader, ibland år, på att få en mobiltelefon. De har tröttnat på korruption, tröttnat på myndigheter som gör vad de vill, när de vill, hur de vill. Folk kan ju ändå ingenting göra eftersom inga alternativ finns.

Å andra sidan är de jag känner oftast högutbildade och kan engelska. För dem innebär TLC även fler utländska företag i landet som ger högre löner. För någon som som försörjer sig på något som USA kan tänkas importera till Costa Rica och oroar sig för att bli utkonkurrerad och förlora allt är perspektivet naturligtvis helt annorlunda.

Frågan om fri handel har alltså varit så omdebatterad att det bestämdes att en folkomröstning skulle hållas, den första i landets historia. Jag tänker själv inte ta ställning i frågan här eftersom jag dels inte har alla fakta eller tycker mig veta tillräckligt mycket om landets och invånarna, och dels för att det ofta har varit svårt att skilja på propaganda och fakta.

Särskilt nej-sidan anser jag har varit dåliga på att ha bevis för sina argument. De tar upp många viktiga punkter, men ofta har de kommit med helt felaktiga eller väldigt överdrivna påståenden. De har påstått att fri handel skulle innebära att Costa Rica inte längre har kontroll över sina vattenresurser, att priserna för mobiltelefoni skulle gå upp med 400% ifall fler företag kommer in på marknaden, att landets sjukvård skulle rasa sönder, att Costa Rica skulle användas som en enda stor vapenfabrik...

Ja-sidan har varit mer sakliga i frågan, och det tror jag de vunnit mycket på i slutändan. De senaste dagarna har jag sett många på bussen som suttit och läst informationsbroschyrer, där alla farhågor tas upp på ett mer nyanserat sätt. När det kommer till kritan är det nog precis vad folk vill höra, inte skrämselpropaganda som nej-sidan kör med.

Rösträkningen har hållt på för fullt hela kvällen och det har varit väldigt jämnt, vilket är något överraskande eftersom nej-sidan har haft försprång i den senaste opinionsundersökningarna. Dessutom har de ju hörts och synts mest, som syns på bilderna ovan.

Med 95% av rösterna räknade har ja-sidan 51,6% och nej-sidan 48,4%. Ledaren för nej-rörelsen har precis hållt tal inför en besviken folkmassa i huvudstaden och lovat att fortsätta se efter deras intressen. I studion talar de om att folk ska vara stolta över att leva i en demokrati och avslutar med ett Mañana será otro día.

Jag är mest imponerad över hur lugnt allt gått till hittills och hoppas att lugnet håller i sig över natten när folk ska ut och fira/sörja.

Mer info om CAFTA och folkomröstningen hittar man här på svenska, här på engelska och här på spanska.

Gud och telefonerna

Ibland blir det väldigt påtagligt att det här är ett katolskt land där religionen är viktig del av samhället.

Som när man får ett mail tillbaka som svar på en fråga om hur man ska göra med internetuppkopplingen som inte funkar, där en anställd på det statliga telebolaget ICE först svarar att man ska faxa några dokument, och sedan avslutar med namn, e-mailadress, telefonnummer och ett litet ord på vägen:

DIOS NO TE PROMETIÓ DIAS SIN DOLOR, RISA SIN TRISTEZA,
SOL SIN LLUVIA
PERO EL SI PROMETIÓ FUERZAS PARA CADA DÍA,
CONSUELO PARA LÁGRIMAS, Y LUZ
PARA EL CAMINO.*

Jag har svårt att tänka mig ett sådant svar från Telias kundtjänst.

Fast den som skickade mailet var nog inte helt ute och cyklade, när man har med ICE att göra är styrka och lindring precis vad man behöver. Speciellt när man har väntat på hemtelefon/mobiltelefon sedan 2006...

*Ungefär:
Gud lovade inte dagar utan smärta, glädje utan sorg,
solsken utan regn, men han lovade styrka inför dagen,
lindring för dina tårar och ljus på vägen.

Lite soppa, någon?

Uppdatering:

Viagra-soppan var en fisk- och skaldjurssoppa. Helt klart att föredra framför sköldpaddsägg.

Nationaldagen i Costa Rica

Den 15 september var det Costa Ricas nationaldag. På samma dag firar även El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua nationaldagen eftersom alla dessa länder förklarade sig självständiga från Spanien den här dagen 1821.

Det var inga blodiga strider eller uppror som ledde till Costa Ricas självständighet. För de flesta costaricanerna kom självständigheten som en överraskning och costaricanerna själva berättar glatt om hur de fick reda på det en månad senare, genom ett brev.

Men det är klart det firas ändå - med parader, flaggor och musik dagen lång. Och under hela september pryds varenda fasad, buss och bil med flaggor, girlanger och vimplar.

Bättre sent än aldrig?

Nu är jag tillbaka efter en lång bloggpaus. Det har varit väldigt hektiskt den senaste tiden så jag har knappt hunnit med mig själv och ännu mindre hunnit med bloggen. Så jag ber alla som kommenterat om ursäkt för att det tagit så lång tid att svara - och försöker kompensera med lite bilder från nationaldagen förra helgen i nästa inlägg.

Matvaror i Costa Rica

Det är kul att gå runt i mataffärer när man är utomlands. Det finns så många produkter som man aldrig sett förut, allt från olika märken till konstiga konserver, frukter och grönsaker. Dessutom säger utbudet mycket om landet och vad folk äter mest.

Jag minns att i Schweiz var utbudet av ost och choklad enormt (surprise!). Det fanns olika yoghurtsorter så långt ögat kunde nå, och alltid nygräddade croissanter.

Från Australien minns jag inte riktigt hur utbudet var. Att grönsakerna i mina ögon var helt enorma minns jag, och att yoghurten var riktigt sliskig. Men några speciella produkter kommer jag inte på. Matilda?

England var det en massa år sedan jag var i, men visst hade de väl ett stort utbud av småpåsar med chips i alla möjliga smaker. Min värdfamilj köpte alltid storpack med dem som vi fick till lunch varje dag. Baconchips. Rostbiffchips. Vinägerchips...

I Costa Rica är det tonfisk som gäller. Det finns flera hyllmetrar i affärerna med tonfisk i alla möjliga former och smaker. Inte bara tonfisk i vatten eller olja, utan Atún con vegetales, Atún con maíz dulce, Atún con escabeche, Atún ahumado en aceite, Atún con chili jalapeño... listan kan göras hur lång som helst.

Förutom tonfisk finns det ett riktigt stort utbud av ris, som ofta säljs i stora påsar på flera kilo. Sen har vi förstås alla bönor. Det finns svarta, vita, röda, kidney... allt från okokta i stora förpackningar till färdigkokta antingen i plastförpackning eller på burk. Dessutom finns många sorters burkar med Frijoles molidos/refritos, en bönröra som ofta används som dipp till nachos eller i mat.

från http://www.lealsa.com/images/productos/Maggi_molidos.gif

Vi har också ett stort utbud av majonäs. Här äter folk majonäs till nästan allt. Går man ut och äter får man ofta ett X antal förpackningar majonäs till maten, som sammanlagt innehåller mer än jag äter på ett år. Det hälls över maten, det blandas i sallader och hälls över grönsaker, på mackan, som dipp...

Sist men inte minst, kaffe. Klart att det finns hur många kaffesorter som helst i ett land som Costa Rica. Jag köper Rey, som är en av de billigaste och mest populära kaffesorterna.

Café Britt är ett otroligt turistigt och svindyrt kaffe som folk här bara fnyser åt det och säger att det ju inte ens är gott, bara dåligt kaffe som säljs till turister som inte vet bättre. Jag har aldrig köpt det, tycker helt enkelt att det är ganska onödigt att betala femdubbla priset bara för en förpackning med pittoreska tecknade bilder på kaffeplantage och folkdräkter.

Nej, det får bli Rey istället. Duger kaffet åt kungen på bilden så duger det åt mig också.

Såhär bor vi i Costa Rica

Hamnade av en slump på mäklarsidor i Sverige idag och kom att tänka på allt som skiljer sig mellan Sverige och Costa Rica inredningsmässigt. Jag hade nästan glömt bort hur vi bor i Sverige eftersom allt här blivit helt normalt och ingenting jag tänker på, så det är kul att se allt med svenska ögon igen:

• Golven. Här är det klinkers som gäller, både inomhus och i garaget. Har inte sett skymten av trä- eller platsgolv. Det är lättstädat och inte känsligt för fukt. Dessutom håller sig golven svala, vilket är skönt när det är riktigt varmt inne.
  
  
• Väggarna är målade, aldrig tapetserade. Tapeter är nog ingen bra idé med tanke på luftfuktigheten.



• Inga trösklar. Inte ens till ytterdörren (jättebra för kackerlackorna när de vill in, roligt för katten som kan jaga dem, mindre bra för mig som måste springa efter dem och med insektssprayen i högsta hugg...)

Min kanske bästa vän... :-)

• Det finns ingen hall i husen. Man kommer direkt in i vardagsrummet (när man går förbi hus och ytterdörren är öppen ser man direkt in till familjen som sitter i TV-soffan). Ofta är vardagsrummet kombinerat med kök/matsal. Sovrummen ligger avskilda längst in i huset.



• Toastolen är jättelåg och dörrhantagen är runda och vrids om (som i USA om jag inte minns fel).



• Väldigt få har varmvatten hemma, så man diskar och tvättar i kallvatten. Det funkar förvånansvärt bra, disk- och tvättmedel innehåller säkert supermedel som jag kanske inte ens vill veta vad det är?

När jag kom hit envisades jag med diska som i Sverige, med diskborste och flytande diskmedel, men det funkade inte så bra. Sen gick jag över till icke-flytande diskmedel och svamp, precis som alla andra, med mycket bättre resultat. Lika bra att härma lokalbefolkningen redan från början, de har ju mycket bättre koll än jag. When in Rome...

• Att det bara finns kallvatten löser man med elektrisk uppvärmning i duschmunstycket. Jag har varit med om självmordsduschar med ojordade kontakter och sladdar som hänger lite hipp som happ (som säkert skulle få en svensk elektriker att gråta), där man får sig en riktig kyss om man råkar nudda något av metall, men den jag har funkar bra.



• Alla garderober är inbyggda i väggen, med stora skjutdörrar och enorma hyllor.



• I många kök finns en desayunador, en bardisk där man äter frukost.



• Det finns inga fönsterkarmar. Vill man ha blommor och prydnadsfigurer ställer man dem någon annanstans. Ofta utanför ytterdörren så det ser ut som en jungel med alla stora fina blommor.



• I de flesta hem finns en cuarto de pilas, där tvätten tvättas och hängs. Ofta släpps dagsljuset in direkt genom fönster i taket så att tvätten torkar på nolltid. Tvättstugor och tvättomater finns knappt så alla har egen tvättmaskin. Praktiskt!

Sen har vi ju förstås hela utsidan på huset, som skiljer sig en hel del från Sverige... men det får bli en annan dag.

La Feria - Lördagsmarknaden