Häromdagen när jag var och handlade mat slog det mig. Att jag säkert har rykte om mig på mataffären om att vara en riktig kuf.
Det mesta har jag vant mig vid. Jag lämnar in väska och ev. paraply i "garderoben" innan jag går in i affären och jag betalar räkningarna i kassan precis som alla andra.
Men en sak gör jag fortfarande som i Sverige. Jag radar upp alla varor med streckkoden åt ett håll, en efter en. Och om jag köper t.ex. två mjölkpaket lägger jag dem tillsammans. Alla andra lägger matvarorna i stora högar, utom jag.
Hela mitt liv har jag ju blivit inpräntad att det är så man gör. Punkt slut.
Men sen slog det mig. Det spelar ingen roll hur fint jag lägger upp varorna på bandet, kassören sitter ändå där och vänder och vrider på dem för att hitta streckkoden. Och de andra kunderna tycker säkert att jag tar upp alldeles för mycket att bandet med mina långa rader eftersom de måste vänta på att lägga upp sina varor.
De ser mig säkert som en nitisk tysk när jag står där och och lägger allt i prydliga rader. En sån som skulle få ett utbrott och börja tugga fradga eller slita sitt hår om att något låg fel. En sån som är som kattkvinnan i Simpsons men slängandes mjölk och tortillas omkring sig istället för katter.
Det bjuder jag på.
Fast nästa gång kanske jag bara ska tömma hela korgen i en hög på bandet. Bara för att.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Jag radar också upp sakerna på bandet men jag också här så vänder och vrider kassörskan på allt. Så det sparar nog ingen tid direkt. Så jag ses väl också som någon rigid tysk.
Jag fick dagens skratt när jag läste ditt inlägg. Tänk vad vi svenskar alltid är "duktiga". Jag har nog aldrig lagt varorna med streckkoden åt ett håll men jag brukar lägga varorna i "grupper". Sedan blir det ändå totalt kaos i kassarna när de som packar kassarna inte fattar att man inte lägger potatis på t ex persikor och helt krossar dem.
HAHA.. jag bloggade om mer eller mindre samma sak idag.. om organiserade jag som inte handlar som man ska...
desiree:
Haha, ja du ses säkert också som ett ufo. ;-) Det är verkligen svårt att bryta gamla vanor, speciellt vanor som man lärt sig är bra och viktiga. Jag gör ju det för att vara snäll, synd bara att kassörskan aldrig märker det. :-)
anne-marie:
Ja, vi svenskar brukar verkligen vilja vara "duktiga" och göra allt precis som man bör.
Vi har också folk här som står och packar matkassarna. Jag föredrar helt klart att göra det själv, för som du säger blir det en hel del mos & kross i kassen.
Ibland skyndar jag mig och slänger upp en ryggsäck och packar i grejerna så fort att packkillen inte hinner komma. Då tittar de ännu konstigare på mig i affären. ;-)
carina:
Ska kolla det inlägget!
Jag har glömt allt sånt där. Jag lassar upp i stora högar.
haha, klassisk kulturkrock! :)
(Impad att de ens har rullband på din mataffär...)
Hej!
Jag fick mig ett gott skratt jag med. Kram Mamma
Hälsa John
matilda: Jag jobbar på att glömma sånt jag också. Häromdagen lyckades jag lägga upp varorna utan att streckkoderna hamnade åt samma håll - fast fortfarande i rad, förstås. :-)
lena: I småaffärer finns inga rullband, fast i alla supermarkets har de det!
mamma: Japp, det ska jag göra!
Jag har nog aldrig lagt upp varorna på ett håll. I Australien packar personalen kassarna och man behöver bara betala. Smidigt.
Glad midsommar// Pappa
Oi, achei teu blog pelo google tá bem interessante gostei desse post. Quando der dá uma passada pelo meu blog, é sobre camisetas personalizadas, mostra passo a passo como criar uma camiseta personalizada bem maneira. Até mais.
anne: Hej och välkommen! Här packar också personalen, fast jag föredrar nog att packa själv för ofta är det samma person som både står i kassan och sedan packar, och det tar ju dubbelt så lång tid. Fast bekvämt, visst. :-)
pappa: Glad midsommar själv i efterskott!
Skicka en kommentar