När jag är sjuk vill jag att alla ska tycka synd om mig och förstå hur eländigt jag mår. Helst skulle jag i detalj berätta precis hur jag känner mig, kroppsdel för kroppsdel, minut för minut.
Men jag inser att folk omkring mig knappast är intresserade av det, så jag brukar hålla tyst och låter bli att plåga dem med detaljer.
Lindringen för min tyck-synd-om-mig-nerv är därför apoteket. De som jobbar där vill faktiskt veta precis hur jag mår och hur länge det pågått. För att sälja piller, visst. Men det väljer jag att blunda för.
På apoteket:
Jag: Har ni något mot förkylning?
Apotekare: Har du ont i halsen?
Jag: Oh, ja! Ont, ont. (och tänker, det här börjar bra!)
Apotekare: Snuvig?
Jag: Jamen, precis!! Jättesnuvig! (och tänker åh, vad bra de är!)
Apotekare: Muskelvärk?
Jag: Jaaaaaa, jaaaaaaaa! Mitt i prick! (och tänker åh, vad de förstår mig!)
...
Att de ger mig lite piller, det kommer liksom i andra hand. Jag har ju ändå vuxit upp med ett "Lägg dig och sov, drick vatten, feber är bra för det rensar kroppen, det du inte dör av gör dig bara starkare..."
Men, man får ta seden dit man kommer.
Så nu knaprar jag i mig "den kända kombinationen" (jo, han sa så på apoteket) av antihistaminer och antiinflammatoriska piller. Plus lite häftiga halstabletter som gör så att hela munnen, tungan och halsen domnar av. Samt lite kvällsté som man varken får köra bil, använda farliga maskiner eller dricka alkohol på.
Och visst mår jag bättre. Men jag tror att det snarare beror på två dygns sängliggande (och sympatin från folk omkring) än de där pillren.
Men det talar jag tyst om här för det skulle de ändå inte tro på.
3 kommentarer:
Mitt favoritapotek säljer tröstgodis också. De har förstått vad man egentligen behöver när man är sjuk. Dessutom har de hur mycket reklam som helst för diverse naturmediciner som ska göra kunderna mer 'passionerade'. Se'n när man frisknat till alltså.
I Australien gör folk likadant när de blir förkylda. Proppar i sig piller! Jag tror inte heller det hjälper nämvärt, men snurrig i knoppen blir man i alla fall. Det kanske är det underhållningsvärdet som eftersträvas, vad vet jag.
lena: Tröstgodis, det är en bra idé! De har fattat precis vad man vill ha. Men naturmedlen... nja, jag undrar om den reklamen verkligen fungerar. Att bli mer "passionerad" är nog det sista man tänker på när man kommer dit som en snorboll. ;-)
matilda: Jag tror att folk är väldigt förtjusta i piller i de flesta länder, det är nog vi i Norden som är mer återhållssamma med sånt. Jag antar att placeboeffekten blir större ju fler tabletter man får...
Eller så är det som du säger, ett visst underhållsvärde i att bli snurrig. Man kan glömma sitt elände och istället ligga i sängen, hallucinera och skratta åt sig själv och väggarna. :-)
Skicka en kommentar