torsdag, maj 08, 2008

Bussresor

Jag spinner vidare på bussresor. Vissa bussresor minns man mer än andra och de jag minns bäst är nog de som jag åkt på utomlands. En av dem är den allra första:

Första gången jag åkte buss utomlands var i England dit jag och en kompis åkte på språkresa som fjortisar. Redan första dagen blev vi lämnade i centrum med en karta med ett "här bor vi"-kryss på. Vi hittade tillslut en buss åt vårt håll och jag minns bussresan som evighetslång. Vi åkte och åkte och tänkte att oj vad långt utanför centrum vi bor!

Sån här buss åkte vi i (bilden snodd på nätet)

Det visade sig senare att vi inte hört busschaufförens rop att vi var vid vår hållplats utan hade åkt vidare till bussgaraget på andra sidan stan. Han skjutsade tillbaka oss till stora vägen där det säkert skulle gå bussar tillbaka. Så vi satt där och väntade och väntade men det började bli kväll och inga bussar kom.

Inget telefonnummer till värdfamiljen hade vi heller, så jag gick och knackade på hos närmaste hus och frågade med darriga knän och knagglig engelska efter en telefonkatalog, fick skjuts hem över halva stan, kom fram tre timmar efter utsatt tid och möttes av en orolig värdmamma som när han som skjutsade oss berättade var vi hade varit spärrade upp ögonen, slog sig för bröstet och utbrast ett långt "Oooooh deeeeaaaar!"

Jag minns att jag tyckte det var kul för det kändes så... brittiskt.

8 kommentarer:

Marianne sa...

Ja, man ska vara fjortis eller 85 för att klara sådana där äventyr! Fy så oansvarigt av värdfamiljen! Inte ens ett telefonnummer ...

nina sa...

marianne: Haha, så är det kanske. Just då var det inte särskilt kul att vara helt vilse första dagen i ett främmande land, utan telefonnummer och med knappt några pengar alls, men det blev ju en bra historia av det iaf. :-)

Och visst var det väldigt oansvarigt av henne kan jag tycka nu, då lade jag skulden på mig själv som inte bett om hennes nummer men det var ju ändå hon som var vuxen (och dessutom värdmamma!), inte jag.

Anonym sa...

Håller med om oansvarigt, men som du säger det gick ju fantastiskt bra och vilken historia det kan inte många slå som 14-åringar....

Det här är 1:a ggr jag tittar in på sidan hur länge ska du vara i Costa Rica ??
Får titta runt vidare här senare, ha det gott !!!

nina sa...

sanna:
Egentligen är det ju kul när sånt där händer - i efterhand - för man får ju en historia att berätta för folk. :-)

Jag vet inte riktigt hur länge jag blir kvar här, beror på hur länge det känns bra helt enkelt. Nu när det blir sommar skulle jag gärna vara i Sverige, men resten av året är jag hellre här. :-D

Anne-Marie sa...

Allt gick ju bra, det är huvudsaken. Det är litet nervöst när man är i ett nytt land och skall åka buss - oftast hör man ju inte vad busschauffören säger om de ropar ut hållplatserna och sedan har man ju fullt upp att kolla var man är någonstans. Helt klart en kul historia så här i efterhand. :)

nina sa...

anne-marie: Visst är det nervöst i början!

Jag minns att det var lite läskigt här i Costa Rica i början, speciellt på kvällen då man inte ens ser var man är och helst inte vill hamna i mindre bra områden... Det tog ett bra tag innan jag slappnade av när jag åkte buss...,

Pumita sa...

Jag älskar att åka buss i utlandet, både långa och korta sträckor! Det händer alltid roliga och dråpliga saker och man träffar så många intressanta människor.

En gång för många år sedan när jag skulle ta bussen från Madrid till Toledo hade jag köpt biljett i terminalen och traskade iväg till bussen. Satte mig ganska långt fram och det var inte så många som skulle åka med samma buss. Det var fem minuter kvar till avgång när en gammal farbror med tillhörande tant klev på och började vifta med käppen framför näsan på mig. Jag tittade snopet omring mig i den halvtomma bussen och undrade vad han ville. Kunde inte så mycket spanska då. Till sist när han visade sin biljett förstod jag att platserna var numrerade och jag hade satt mig på hans plats! Och han kunde inte tänka sig att sitta någon annanstans... hmmm. :)

nina sa...

pumita: Haha, jag kan se situationen framför mig. :-D Tänk att de prompt skulle ha just sin plats och lite småjobbigt när man inte förstår varför de vevar med käppen framför en. :-)

Påminner mig om när jag var i Tyskland 12 år gammal och vi gick på toa på ett ställe längs autobahn. På vägen ut därifrån kom en stor tjock tant och röt och jagade oss med käppen. Hon fick jaga oss rätt långt innan vi fattade att hon ville ha betalt för toapappret...

Och jag håller helt med dig, jag tycker det är kul att åka buss bland lokalbefolkningen för som du säger händer det ju ofta mycket kul. Här finns det många dyrare turistbussar men då skumpar jag hellre runt på lokalbussarna. :-)