Pulpería på costaricanska betyder "pytteliten närbutik runt hörnet med allt från mjölk, tonfisk och ketchup till sprit och sopkvastar".
Den på bilden ligger i närheten av Limón vid Atlandkusten, och är kanske i det skabbigaste laget. Ofta är pulperiorna lite större än så, åtminstone så pass stora att man kan gå in i dem.
Har man tur kan man till och med strosa runt och plocka ihop sina varor själv. Har man mindre tur får man beställa vad man vill ha över disk. Det sistnämnda är lite som att köpa grisen i säcken eftersom man varken kan klämma, lukta eller jämföra priset på grejerna. Eller jo, det kan man nog, men affärsbiträdet blir nog inte alltför glad över att behöva springa fram och tillbaka.
I pulperian nära mig var jag ett tag känd som den stora mjölkdrickaren. Jag var där var och varannan dag och köpte mjölk, och hade större koll på priser än de som jobbade där. Men av någon oförklarlig anledning byggde de om över jul, och när de öppnade igen fanns allt bakom disk, och vanlig mjölk i literspaket fanns inte längre!
Istället säljer de bara mjölk på påse. Jag upprepar, mjölk på påse. Jag måste ha sett ut som en fågelholk när affärsbiträdet sa att det var allt som fanns för hon gick och hämtade en mjölk på påse för att se om det gick hem, men icke.
Hur förvarar man den efter den är öppnad? Hur dricker man ur den? Med sugrör? Jag förstår inte alls detta påfund. Kan förövrigt nämna att jag hört sägas att den är en sån där long-lasting milk som kan förvaras i rumstemperatur tills helvetet fryser till is, ungefär, och att den därför smakar riktigt sött och sliskigt.
Snälla pulpería ge mig min mjölk tillbaka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar