På gatan där jag bor kommer sopbilen på tisdagar och fredagar. Riktigt när vet man inte, så alla ställer ut sina sopsäckar kvällen innan, eller riktigt tidigt på morgonen. Sopsortering och återvinning existerar inte här, så det brukar bli ganska imponerande sophögar längs gatan.
Tre-fyra unga killar brukar alltid åka med sopbilen. De åker stående bak på sopbilen, och så fort det finns sopsäckar i syne hoppar de av i farten och springer fram och tillbaka längs gatan och plockar upp dem och kastar in dem i sopbilen medan den fortsätter köra. Det går i rasande fart, och vips hoppar de på där bak igen och försvinner bakom hörnet.
Har man glömt att ställa ut sina sopor och hör sopbilen får man skynda att rafsa ihop sina säckar och springa efter och hoppas att man hinner. Annars blir kackerlackorna glada, alldeles för glada...
3 kommentarer:
mm, jag ville bara rätta några stavfel...:(
När jag började läsa svenska i Osaka(det var år 1997) bodde jag i en kommun där man aldrig behövde sortera sopor. I slutet av 1990-talet var det tillräckligt mycket diskussion rörande sopsortering och återanvändning, så jag som var 18 års gammal trodde att kommunen ägde en superavancerad sopbrännare som kan bränna allt möjligt utan att utsläppa giftig gas. Men så var det naturligtvis inte.
Inte bra!!
Muneo: Superavancerad sopbrännare. :-) Ja, det skulle verkligen behövas här.
Ibland undrar man verkligen om det lilla man gör själv verkligen gör nytta. Kommer ihåg när jag kom till Bangkok för några år sedan och såg deras sopberg längs gatorna och tänkte att min sortering av färgat och ofärgat glas i Sverige är så obetydlig i jämförelse med hur det ser ut runt om i världen.
Och det värsta är att man påverkas av sin omgivning. När jag kom till Sverige efter att ha varit i Costa Rica gjorde jag precis som här och sorterade ingenting. Mina arbetskamrater skrek rakt ut när de såg mig slänga tetrapack i soporna. :-D
Skicka en kommentar