tisdag, februari 27, 2007

Costa Ricas framtid

Igår var det en stor demonstration mot TLC (ett avtal som ger fri handel mellan Costa Rica och USA/resten av Centralamerika). Upp till 80.000 människor deltog, väldigt många med andra ord.

Jag ville skriva ett inlägg om det, men det är svårt. Det är svårt att veta vad som är fakta och vad som är propaganda.

Kort sagt, det handlar om stora förändringar i landet.

Utan fri handel förblir Costa Rica som det är nu. Med småskaliga jordbruk där allt görs för hand. Med statliga monopol som kontrollerar telefoni, elektricitet, försäkringar och sjukvård. You name it.

Med fri handel kastas Costa Rica ut i det okända. Inga statliga monopol. Bara nya, utländska företag som konkurrerar om sina kunder. Kanske kommer jordbruken helt utkonkurreras av massproducerat, billigt livsmedel från USA.

Bönderna är oroliga för framtiden. Anställda inom offentlig sektor är oroliga för framtiden. Folk i allmänhet är oroliga för framtiden.

Kommer Costa Rica bli helt uppslukad av USA och dess invånare bara arbeta för USA och inte deras eget land, och kommer deras kultur och seder försvinna med alltför stort amerikanskt inflytande?

Men många är också väldigt positiva till fri handel. Äntligen säger de, äntligen försvinner det statliga monopolet. In med lite konkurrens, bättre priser och bättre service. Det gynnar alla.

Det här är det perfekta tillfället, säger de, att utveckla landet och inte längre tillhöra tredje världen. Det är dags att satsa på fler maskiner, mer massproduktion, för att kunna hålla jämna steg med resten av världen.

Fri handel kommer även innebära fler jobb, eftersom många utländska företag väntas komma till Costa Rica. För de utländska företagen innebär det billigare arbetskraft, för costaricaner innebär det löner upp till 10 gånger högre än i ett costaricanskt företag. Alla som kan engelska och/eller har högre utbildning väntar och längtar.

Vad som är bäst för Costa Rica är alltså inte helt enkelt att avgöra. Folk tycker och känner så mycket. Hur man än gör är det så många som blir besvikna.

Inga kommentarer: